Plenarvorträge

Klaus-Murmann-Hörsaal

Über die Qualle, über den Roman

Aris Fioretos (Stockholm)

„Mein Lebensmittelpunkt? Die kurze Antwort könnte die ehrlichste sein: der Schreibtisch. Ich betrachte ihn als einen fliegenden Teppich mit vier Beinen. Die Staatsform neigt zur Republik. Aber ich bin sowohl der Alleinherrscher als auch einziger Bürger. Vielleicht sollte man also eher von aufgeklärtem Despotismus reden. Bedauere, Visen werden nicht ausgestellt.“

So der schwedische Autor und Gelehrte griechisch-österreichischer Abstammung Aris Fioretos in einem Interview in der Neuen Zürcher Zeitung. Fioretos’ drei jüngsten Romane sprechen von Migration, Sehnsucht, Repression und Widerstand, bezogen auf die griechische Geschichte des 20. Jahrhunderts. Im Vortrag „Über die Qualle, über den Roman“ wird er ebenso eine Liebeserklärung an eine Gattung, wie Auskunft über sein eigenes Werk geben.

Reformationen i litterært perspektiv

Pil Dahlerup (Kopenhagen)

Reformationen betød et radikalt kulturskift for de lande, der overgik til protestantismen.

Fra et religiøst perspektiv afløstes gerningsretfærdighed af trosretfærdighed. Fra et etisk perspektiv fjernedes det moralske imperativ fra menneskets transcendente stræben, men strammedes for dets immanente forpligtelser. Fra et kirkehistorisk perspektiv blev en international pavekirke til en national fyrstekirke. Fra et socialt perspektiv overflødiggjordes den bedende stand, dvs. munke og nonner. Fra et kønsmæssigt perspektiv afløstes en moderkultur af en faderkultur, fra et politisk perspektiv koncentreredes magten omkring konge og adeligt rigsråd. Fra et æstetisk perspektiv blev der tale om en overlevelseskamp. Fra et litterært perspektiv drejer det sig om at fremanalysere de sproglige strategier, hvormed den nye gudsforestilling blev bygget op.

Det sidste handler min forelæsning om. Den er en krystallisering af de synspunkter, jeg har fremlagt i Litterær reformation (2016). I forelæsningen indgår en litterær karakteristik af Martin Luther, nogle hovedtræk af konsekvenserne for dansk litteratur og nogle synspunkter på reformationens håndtering af arven fra middelalderen.

Infrastruktur för svensk andraspråksforskning (och annan svensk språkforskning). Möten mellan andraspråksforskning och datalingvistik

Julia Prentice (Göteborg)

Andraspråksforskning är och har alltid varit ett interdisciplinärt forskningsfält som utforskar frågor med koppling till andra fält som lingvistik, kognitiv psykologi och språkdidaktik (Ortega 2009). Utöver detta har forskningsfrågor som kräver samarbete med data- och korpuslingvister fått allt större uppmärksamhet inom andraspråksforskningen under de senaste decennierna. Detta gäller bl.a. inom det forskningsfält som befattar sig med utvecklingen och användningen av inlärarkorpusar (jfr Granger 2009).

Vid Institutionen för svenska språket vid Göteborg universitet arbetar forskare och lärare inom samtliga ovannämnda discipliner, vilket har resulterat i en rad interdisciplinära forskningssamarbeten. En viktig del i dessa samarbeten är forskningsenheten Språkbanken som bedriver språkteknologisk forskning om det svenska språket och som en del i denna forskning utvecklar infrastruktur för att tillgängliggöra olika typer av språkliga resurser för både språkvetare och allmänheten (Språkbanken 2017a). Infrastrukturprojektet SweLL Swedish Learner Language) ”syftar till att skapa en plattform för att samla in, digitalisera, normalisera, lingvistiskt annotera och elektroniskt tillgängliggöra texter skrivna av inlärare av svenska” (Språkbanken 2017b). För närvarande undersöker forskargruppen vilka taxonomier och metoder som är mest lämpliga för att annotera ett större svenskt inlärarmaterial (jfr Nicolls 2003, Tenfjord et al. 2004).

Föredraget kommer att beröra flera interdisciplinära samarbeten mellan data- och korpuslingvister och andraspråksforskare vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgsuniversitet samt presentera det ovan nämnda infrastrukturprojektet. Dessutom kommer några frågor som kan uppstå i en interdisciplinär kontext att diskuteras.

Referenser

Granger, S. et al. (2002). The International Corpus of Learner English: Handbook and CD-ROM, Louvain-la-Neuve: Presses Universitaires de Louvain.
Granger, S. (2009). The contribution of learner corpora to second language acquisition and foreign language teaching: A critical evaluation. In Aijmer, K. (ed.), Corpora and Language Teaching. Benjamins: Amsterdam & Philadelphia: 13–32.
Nicholls, D. (2003). The Cambridge Learner Corpus: Error coding and analysis for lexicography and ELT. Proceedings of the Corpus Linguistics 2003 conference 16, 572–58.
Ortega, L. (2009). Understanding second language acquisition. London: Routledge.
Språkbanken 2017a. <https://spraakbanken.gu>. Hämtat 7 september 2017.
Språkbanken 2017b. <https://spraakbanken.gu.se/swe/swell_infra>. Hämtat 7 september 2017.
Tenfjord, K. et al. (2004). The ASK-corpus – a language learner corpus of Norwegian as a second language. In Proceedings from 5th International Conference of Language Resources and Evaluation (LREC).